lördag 24 juni 2017

Acer shirasawanum 'Aureum'


Jag har tidigare berättat om vår förkärlek för Lönnar och för ett par veckor sedan utökades samlingen med ytterligare fyra nya sorter:

Acer conspicuum 'Phoenix' (Strimlönn med röd bark)
Acer palmatum 'Sangokaku' (Japansk lönn med röda grenar och stam)
Acer tegmentosum (Manchurisk strimlönn)
Acer shirasawanum 'Aureum' (Japansk Gyllenlönn)

Sistnämnda har stått på önskelistan länge och maken lyckades hitta ett riktigt snyggt exemplar. Trädet har vi planterat i vårt nygjorda stumpery (eller stubberi som jag har fått tips om att det kan kallas på svenska).


Acer shirasawanum 'Aureum' kan bli ca 2 meter högt och har ett utbrett växtsätt. Den trivs i mullblandad jord i skyddat läge och är härdig till ungefär zon 3/4.


Även den manchuriska strimlönnen, Acer tegmentosum fick sin plats i stubberiet precis som vi hade planerat från början (längst till höger i bild)


Manchurisk strimlönn kan bli ungefär fem meter högt och har en vacker stam som är vitstrimmig. Den är härdig till zon 5 och trivs som de flesta lönnar i en svagt sur jord i halvskuggigt och skyddat läge.


Jag är jätteglad över att äntligen ha dessa båda i trädgården och hoppas att de ska trivas och utvecklas till de skönheter jag vet de kan bli med rätt förutsättningar.

onsdag 21 juni 2017

Fasciation


Vi har massor av Krolliljor i vår trädgård. De fanns här när vi flyttade in och självsår sig flitigt och dyker upp både här och där. Några får stå kvar där de hamnat, men de flesta flyttar vi och försöker samla i en rabatt.

För någon vecka sedan ville maken plötsligt att jag skulle komma och titta närmare på några av Krolliljorna, något jag inte först fattade vitsen med. De är ju som de är och har inte börjat blomma ännu så så värst spännande är de inte än.....vad fel jag tog.

Så här ser en "normal" Krollilja ut, med runda stjälkar och bladen samlade i kransar.


I år ser däremot många av våra Krolliljor ut så här, med platta stjälkar och små miniatyrer till blad.


Knoppar finns det också i enorma mängder, men inte spridda som de brukar utan ihoptryckta till en klump.


Något liknande har vi aldrig sett tidigare och efter lite googlande kom maken på att växterna hade drabbats av "fasciation", vad fenomenet heter på svenska har jag inte lyckats få reda på.

Orsaken till fasciation kan vara flera, bl.a. hormonella, genetiska, bakteriella, svamp eller virus. Även insektsangrepp eller kemikalier kan orsaka fasciation liksom exponering för kyla eller frost. Vad som har orsakat detta på våra Krolliljor just i år kan vi bara spekulera i. Fasciation smittar inte, men bakterier som sprider fasciation kan spridas via vatten och sår på växterna.




måndag 12 juni 2017

Juni levererar


Så här långt har Juni levererat tycker jag. Lagom varmt och ganska mycket nederbörd (för att vara här) gör att trädgården visar sig från sin bästa sida vad gäller blomning och grönska. Efter månadens första 12 dagar har vi fått 28 mm regn vilket är nästan det dubbla av hela Maj månad (då vi fick 15 mm) och nästan lika mycket som April (då fick vi 29 mm). Vädret har varit perfekt för grovjobb som grävande och flyttande av stora stenar och även bra för att plantera i. Med beröm godkänt så här långt alltså:-)

Med beröm godkänt får även våra Parkrhododendron - det får de varje år. De fanns här när vi flyttade in och planterades troligtvis för runt 50-60 år sedan. De är planterade på en murad terrassering som gör att de syns från så gott som hela trädgården.

När man går grusgången som slingrar sig genom trädgården blir det nästan som en tunnel där Rhododendronen och Schersminen möts


Från grusgången ser man även de knotiga gamla stammarna med mossa på.


En ceriserosa planta finns det bland alla de lila


 Muren är gedigen och hur fin som helst


Sommaren 2011 gjorde vi en ordentlig upprensning i Rhododendronrabatten och tog bort en död Thuja, en Bergtall och diverse småbuskar. Att gräva bort något här är dock inte att tänka på, jorden är stenhård och full med rötter. Samtidigt beskar vi Rhododendronen och klippte bort en massa grenar med blad bara allra längst ut i topparna. Buskarna svarade med att få nya grenar och "täta till sig" på ett snyggt sätt. Det var tydligt att de uppskattade mera luft och ljus.

Nu syns det att en del av de "diverse småbuskarna" har vuxit till sig igen så nu är det dags att återigen krypa in bland alla stammarna och klippa, det var nog en två-tre år sedan senast.



Det är inte det lättaste att krypa in här så det görs inte varje år precis:-)


lördag 10 juni 2017

På nära håll


I våras hade vi besök i trädgården av två trädgårdsvänner som var här för första gången. En av kommentarerna vi fick då var att "detta är ingen trädgård för små växter", och det stämmer. Små växter drunknar lätt i den stora massan och kräver en omsorgsfull placering för att komma till sin rätt. Några små växter har vi ändå och de får växa i framkant i upphöjda planteringar, nästan som solitärer.

Här är några av våra minsta perenner och visst är de fina när man går riktigt nära?

En Oxalis som jag antigen har tappat bort namnet på eller så har den varit felmärkt. Utseendet stämmer inte alls med de Oxalis jag har noterat i min växtlista.


En riktig liten skönhet!


Aubretia 'Kitte'



Till sist en Strandtrift, Armeria maritina 'Alba'


Denna påminner mig om min barndom vid kusten i Østfold i sydöstra Norge. Där växer Strandtrift nästan överallt på holmar, öar och nära stränderna. En riktig favorit!


onsdag 7 juni 2017

Undrar vad han tänkte.....


....en av våra grannar när maken i lördags gick dit och frågade om vi möjligen kunde få några av stubbarna som låg på deras tomt. Han hade hur som helst inget emot att vi hämtade fyra stubbar i olika storlekar och därmed kunde vi äntligen bygga vårt stumpery som jag har funderat på ett bra tag. Idén väcktes när Gunilla (som har den fina bloggen Hagtorpet) för ett par år sedan berättade om sitt nygjorda stumpery. Jag hade aldrig hört talas om stumpery tidigare, men föll pladask - kombinationen stubbar och växter ger en extra dimension till det som annars brukas kallas lund eller woodland.

Vårt stumpery har vi gjort i en rabatt som fanns här när vi flyttade in, men som vi aldrig har gjort i ordning. Den har mer blivit som en plats där vi ställer växter tillfälligt och har väl i ärlighetens namn varit rätt kaotisk. Här en bild från juni 2016


I lördags startade då "projekt stumpery". Maken och femåringen gick med skottkärran de 150 metrarna till grannen och forslade hem fyra stubbar i olika storlekar. Torvblock och torv inhandlades och så började grävandet. Plymspirean längst upp i bild ligger numera i komposten och det gör även några av alla ormbunkarna. Praktbetonikan som växer i kanten mot grusgången fick stå kvar. De är fina och fyller verkligen sin funktion. Nästan allt annat grävdes upp och ställdes i krukor.


Stubbarna har legat några år på grannens tomt och har precis det där lite "slitna" utseendet vi var ute efter.


När rabatten var rensad och jorden grävt om var det dags för torvblocken. Hela rabatten lutar och det kändes därför rätt med en terrassering. Torvblocken fäste vi med armeringsjärn som kördes ner djupt i jorden.


Befintlig jord blandades upp med torv och kompostjord.


På söndag eftermiddag var grundarbetet klart och det roligaste i hela projektet, nämligen att plantera, fick jag ta hand om. Som vanligt hade jag ingen ritning eller plan utan jag bar runt krukor och provade mig fram. Tre kvällar senare var det hela klart och jag blev riktigt nöjd med resultatet.

Här växer det nu några olika ormbunkar (vilket känns som ett måste i ett stumpery), hostor, gullflocka (både den vanliga och den variegerade), två sorters rodgersia, fotblad, sockblommor, finflikig pelarbrakved, en liten avenbok, en humle och en del annat.



Det enda som inte är klart är nedersta hörnet där det för tillfället står en svart plasthink. Där får man använda fantasin och se för sig en manchurisk strimlönn:-) (som inte har köpts än). Mot portalen till höger i bilden har vi satt två klematis som förhoppningsvis på sikt kan klä in portalen.


Hostorna som står mellan stenarna och torvblocken hoppas vi kommer breda ut sig över både stenkanten och torvblocken och skapa en mjuk inramning.



Den svarta stolpen som står i rabatten är en gammal fin lampa





Jag har läst många gånger att det är ett "måste" att täcka jorden i ett woodland eller en lund. Kanske är det så med ett stumpery också, men det tänker jag strunta i. Jag har insett att det inte är min starka sida att skapa såna miljöer, proportionerna blir alltid fel och det blir bara rörigt alltihop. Flera av växterna som jag har planterat här kommer bli ganska mycket större i omfång på sikt, men jag tror att avståndet ska vara tillräckligt stort för att det ska bli någon sorts ordning här. Annars får jag väl dela eller flytta det som inte fungerar.....ett nöje det också:-)


Till sist ett stort TACK till Gunilla för inspirationen och idén som du "sådde" hos mig med ditt blogginlägg!


fredag 2 juni 2017

Två nyligen avslutade projekt


I vår trädgård har vi ständigt en massa pågående projekt och även några som vi inte har påbörjat men som bara är på planeringsstadiet. Men det händer faktiskt att vi gör klart något också, om man nu kan säga att man någonsin blir klar med något i en trädgård. Vi kommer säkert göra ändringar här också så småningom om det behövs, men för stunden är detta faktiskt två avslutade projekt.

Det första är en rabatt vid gamla grusgången som vi påbörjade förra året. För någon vecka sedan planterade jag de sista buskarna och lade på täckbark och kände att nu kan denna rabatten anses vara klar.

Rabatten ligger i halvskuggigt läge och här finns det inga perenner. Huvudrollen innehas av en Skenkamelia (Stewartia pseudocamelia koreana) som står nästan mitt i rabatten (men som inte har blivit så stor ännu) och birollerna innehas av diverse azaleror, buskroslingar (pieris) och ett par hortensior. Mot portalen i bakkant växer tre klematisar som vi hoppas ska klä in portalen så småningom.



Och till sist en före-bild från juli 2015 där man längst till höger kan se hur det såg ut tidigare, då växte det på samma plats en häck av Plymspirea.


Det andra projektet vi anser oss klara med är rabatten längs med staketet. Det projektet finns även att läsa om här

I denna rabatten har vi många av våra lönnar, en skruvpil, en hängsälg, några olika prydnadsgräs och pioner. Rabatten är (som majoriteten av våra rabatter numera) upphöjd och kanterna består av sten och torvblock. Även här har vi täckt ytan med täckbark.





Om man tittar riktigt nära här så ser man att vid alla växter finns en liten orange plupp, en ovärderlig detalj för oss som bor på torra ostkusten (i år har vi fått totalt 44 mm regn sedan 1:a april, 29 i april och 15 i maj)


Detta är nämligen en del av vårt bevattningssystem. Växterna droppbevattnas och vattnet tar vi från denna dammen/vattenreservoaren bara några meter bort. I dammen finns en pump som gör att vi lätt kan vattna utan att behöva springa med vattenkannor.


Vattnet i reservoaren är mestadels regnvatten som faller på hustaket och leds ner via stuprören ned i vattentunnan och vidare ner i ett rör under marken och ner i vattenfallet som till slut leder ut i dammen. Det gäller att ta till vara varenda droppe från ovan när man bor i ett område med vattenbrist och dessutom bara har vatten från egna brunnen att tillgå. Nu har det (peppar, peppar) aldrig rått någon brist på vatten i vår brunn, men vi snålar ändå så gott det går och försöker låta bli att vattna med dricksvatten om det inte är extremt torrt.


Och som vanligt när något kan anses vara klart i trädgården brukar vi njuta av det i några dagar innan ögonen och tankarna igen dras till allt annat vi vill göra och som inte alls är varken klart eller fint. Men det är en positiv stress tycker jag, något av själva tjusningen med trädgård för min del är att hålla på med alla dessa projekt och ständigt ha saker som kan utvecklas och bli finare. Under tiden lär vi oss massor och gör oss erfarenheter som vi kan dra nytta av framöver.